Gigglejuice - gourmetbloggen

En av anledningarna till att jag älskar att resa till Italien är maten - de fantastiska råvarorna och den enorma respekt som kockarna visar dessa. Därför blir det lätt problem när man ska snofsa till maten.

 

 

Efter den fantastiska upplevelse på den enstjärniga Michelinrestaurangen Belcanto i Lissabon ville vi passa på att besöka en riktig topprestaurang även i Milano. Valet föll, efter mycken research, på tvåstjärniga Il Luogo di Aimo e Nadia. Jag hade tyvärr åkt på en förkylning som gjorde att jag inte var helt på topp, men JP var det inte, och vårt omdöme av maten blev ungefär densamma. Vi åt menyn "Grand tour in Italy" och deras rekommenderade viner till det.

 

 

Och visst var maten god, långt från vad du får på en vanlig restaurang, men det här är en restaurang som ska mäta sig med de bästa i världen och med en prislapp som hör därtill. Smakerna höjde sig aldrig riktigt - det saknades wow-ögonblick. Det häftigaste var att vi serverades en Riesling från 1976. Det är svårt att peka på några egentliga fel med maten, men den sparsamma kryddningen gjorde att alla rätter bestod av olika milda smaker. 

 

Servicen var trevlig och uppmärksam, men lite orutinerad på sina ställen. Ett trevligt inslag var att ägarinnan och huvudkocken gick runt och frågade vad man tyckte om maten och gärna berättade om sina tankar bakom rätterna. 

 

Restaurangen placerar sig inte på topp 3 av mina restaurangupplevelser utan kommer nog tyvärr att blekna bort i mängden med tiden.